Utmaningen i städerna idag är att minska behovet av transporter på ett sätt så att man samtidigt upprätthåller och, om möjligt, höjer den lokala ekonomiska välfärden och livskvaliteten. Höjningen av oljepriset och framtida begränsninar av tillgången till olja är ytterligare orsaker att följa en av huvudprinciperna inom hållbar lokal transportplanering: minska behovet av transporter.

Nya bostadsområden som tvingar människor att åka långa avstånd och som ökar användningen av privatfordon motarbetar utvecklingen mot ett hållbarare transportsystem.

At minska avstånden och efterfrågan på transporter är därför en viktig hörnsten i utvecklingen av ett hållbart lokalt transportsystem. Det innebär inte att stadsinvånarna inte ska förflytta sig, utan att de inte ska vara tvingade att göra det för att tillgodose sina grundläggande behov. Idealet är att avstånden i staden är så korta att det mest attraktiva transportssättet blir att gå eller cykla.

Kortare avstånd innebär bättre möjligheter att övergå till alternativa färdmedel. Detta är viktigt när det gäller att åstadkomma ett rättvist transportsystem som ger alla samhällsgrupper likvärdig eller god tillgänglighet till viktig service, oberoende av om man äger bil eller inte.

Förflyttningar av människor och gods görs oftast med fordon. Ett rent och bullerfritt transportsystem som stöder en bredare användning av energieffektiva fordon och alternativa bränslen minskar på bullerstörningar, luftföroreningar och utsläpp av växthusgaser.

Godstransporter tas sällan i beaktande när man planerar lokala transporter, trots att de har en betydande roll för livskvalitén i staden. Effektiva logistiksystem utgör därför en annan hörnsten när det gäller att utveckla hållbara lokala transporter.

För att den hållbara transportplanens mål ska nås och stadens transportsystem ska utvecklas i en hållbar riktning bör alla insatser och åtgärder spegla dessa principer.

Varför
En gles stadsstruktur, avlägsna förorter, byggande av shoppingcentra utanför stadskärnan, globaliseringen och en ökande köpkraft och varuflöden är alla faktorer som bidrar till att efterfrågan på transporter ökar. De medför sociala och ekonomiska tryck som syns i den fysiska planeringen i tätorterna samt i de lokal transportsystemens kvalitet och drag.
Att mäta, förstå och hantera dessa drivkrafter är en viktig fråga för att skapa mer hållbara transporter. Planer, policies och program som styr efterfrågan på transporter kräver ett långsiktigt perspektiv.

För att sänka behovet av transporter måste planer, policies och programm i huvudsak vara av förebyggande natur.

Hur
Behovet av transporter kan sänkas med hjälp av en fysisk planering som bygger på hållbarhet och som ger stöd till och uppmuntrar tätortsplanering för blandad användning. Idén med blandad användning är att alla behov som gäller boende, shopping, affärsverksamhet och sysselsättning tillgodoses på promenad- eller cykelavstånd, eller är tillgängliga genom kollektivtrafiken.

En hållbar transportplan förutsätter att den fysiska planeringen görs enligt principen om att trafikvolymen måste reduceras, och att den integreras med transportplaneringen och mobilitetsplaneringen.

Genom att göra en konsekvensbedömning för trafiken (Traffic Impact Assessment, TIA) kan man identifiera de sannolika trafikmässiga konsekvenserna av byggnadsprojekt som ligger på förslag (shoppingcentra, bostäder) och nya planer (jobbcentra, turistcentra, osv.). Konsekvensbedömningen ska kunna ligga till grund för ändringar i förslaget i syfte att göra de lokala transporterna hållbara. Därför måste bedömningen göras i ett tidigt skede då planen eller byggnadsprojektet utformas. Utifrån konsekvensbedömningen kan projektet behöva anpassas, till exempel genom ändringar som gäller placering, orientering eller täthet, transportinfrastruktur eller kollektivtrafiksrutter. Bedömningen hjälper förstå hur lokal service kan tillhandahållas på ett mer effektivt och hållbart sätt, och hur behovet av transporter kan sänkas: grundläggande lokal service som t.ex. sjukhus, hälsovårdscentra, bibliotek eller skolor ska alla finnas på promenad- eller cykelavstånd, eller vara bekvämt tillgängliga med kollektivtrafik. I detta avseende kan konsekvensbedömningar för trafik hjälpa lokala beslutsfattare att minska behovet av transporter.

Kompakta tätorter som är planerade för blandad användning stöder ett hållbart lokalt transportsystem och medför ett minskat behov av transporter. När detta sker inom ramen för återanvändning av tidigare exploaterad mark "brownfields" kan det leda till att behovet av transporter sänks ytterligare. Å andra sidan främjar användningen av icke-exploaterad mark utanför tätorten "greenfields" en ökning av efterfrågan på transporter. Projekt som genomförs på icke-exploaterad mark måste planeras för blandad användning och integreras med den befintliga infrastrukturen för kollektivtrafik. På dessa områden måste främjandet av cykel och gångtrafik stå i centrum om efterfrågan på transporter ska sänkas.


Checklista
• Stadens fysiska planering och policy stöder principen om att minska behovet av persontransporter och varutransporter
• Placeringen av affärer, skolor och annan lokal service bidrar till att minska efterfrågan på transporter
• En uppsättning mjuka åtgärder används av stadens myndigheter för att minska behovet av transporter, med avseende på både personer och gods
• Stadens hållbara transportplan omfattar målsättningar och mål med avseende på minskat behov av persontransporter
• Planen omfattar även målsättningar och mål med avseende på minskat behov av godstransporter

Varför
Att promenera och cykla är de mest hållbara alternativen av persontransport – de är gynnsamma för hälsan och hjälper att minska trafikstockningar samtidigt som de sänker behovet av fordon. I täten efter gång och cykling kommer kollektivtrafik. Om fler resor görs genom att promenera, cykla eller använda kollektivtrafiken bidrar man till en bättre kvalitet i stadsmiljön – lägre buller, sänkta utsläpp, mindre trängsel och bättre hälsa. För att få till stånd ett hållbart lokal transportsystem måste behovet av individuella motortransporter minska.

Hur
För att öka andelen resor som görs genom att gå, cykla eller använda kollektivtrafiken måste det finnas ett integrerade program och planer för hela stadsområdet, som:
• gör det mer attraktivt att gå, cykla eller åka med kollektivtrafiken
• gör det mindre attraktivt att använda bilar, och
• tillhandahåller information och uppmuntrar till att gå, cykla och använda kollektivtrafiken


Valet av transportslag påverkas av en rad olika faktorer, t.ex. lämplighet, resetid, (upplevd) kostnad, flexibilitet, bekvämlighet, trygghet, social acceptans, m.fl. Åtgärderna i de två första kategorierna syftar till att göra alternativa transportsätt mer attraktiva i förhållande till bilen. Åtgärderna på området information och marknadsföring är viktiga för att öka medvetenheten och acceptansen för alternativa transportsätt – allmänheten behöver få veta vilka transportalternativ de har, och de alternativa transportsätten måste dessutom upplevas som attraktiva.

Gör alternativa transportsätt attraktivare
Andelen resor som görs genom att promenera, cykla eller använda kollektivtrafiken kan ökas genom att tillämpa en bred uppsättning planer, strategier och program.

Gång
För att höja andelen resor som görs till fots måste det finnas ett täckande nätverk av välskötta rutter som är trygga att använda och dessutom upplevs som trygga. Nätet ska vara attraktivt och tillgängligt för alla intressegrupper; besökare, turister, äldre människor och personer med handikapp inbegripna. Den fysiska planeringen ska reservera det utrymme som behövs för "fotgängarinfrastrukturen" och se till att det finns lokal service på promenadavstånd från bostadsområdena. Infrastrukturen ska syfta till att säkerställa att vägarna är trygga, attraktiva, väl belysta, skyltade, underhållna året om och tillgängliga för alla, och dessutom integrerade med grönområden, bilvägar och byggnaderna på stadsområdet.

Många stadsområden har utarbetat planeringshandböcker som innehåller detaljerade beskrivningar av praktiska verktyg och checklistor som hjälper till att skapa högklassiga och gångvänliga stadsmiljöer. Några exempel på sådana miljöer är fotgängarzoner och bostadsområden eller gator med begränsad trafik, med lägre hastighetsgränser som gör det tryggt för fotgängare och bilar att använda samma väg. På dessa områden har fotgängare alltid prioritet över bilar.

Cykling
För att höja andelen resor som görs med cykel måste det finnas ett heltäckande nätverk av välskötta cykelvägar som är trygga att använda och dessutom upplevs som trygga. Den fysiska planeringen och transportplaneringen ska behandla cykling som ett likvärdigt transportslag till bilar och kollektivtrafik och reservera det utrymme som behövs för en cykelinfrastruktur med direkta förbindelser och kontinuitet som erbjuder attraktiv och säker parkering vid knutpunkter för transport (tåg- och busstationer) och arbetsplatser. Cykelvägarna ska vara trygga, attraktiva, väl belysta, skyltade, underhållna året om och integrerade med grönområden, bilvägar och byggnaderna på stadsområdet.

Många städer har sammanställt planeringshandböcker som innehåller omfattande beskrivningar av praktiska verktyg och checklistor som skapar högklassiga, cykelvändliga stadsmiljöer. Exempel på konkreta åtgärder är sänkta hastighetsgränser för motorfordon på sträckor som är lämpliga för cykling men utan separat cykelled samt att öppna enkelriktade vägar för dubbelriktad cykeltrafik. Subventionerad uthyrning och gratiscyklar är speciellt bra sätt att göra cyklar mer tillgängliga och höja andelen cykelresor, i synnerhet när de hänger samman med en attraktiv infrastruktur och god marknadsföring (t.ex. Paris, Göteborg, m.fl.)

Kollektivtrafik
För att höja kollektivtrafikens andel av transporterna krävs det ett täckande nät av rutter som tillgodoser allmänhetens mobilitetsbehov. Biljettsystemet, marknadsföring och information för alla former av kollektivtrafik bör vara integrerade inom stadens och pendlingsområden. Kollektivtrafiktjänsterna måste vara tillförlitliga, det måste finnas tillräckligt med turer som går ofta, kollektivtrafiken måste vara kostnads- och tidsmässigt konkurrenskraftig och trygg att använda. Resinformationen bör tillhandahållas i realtid, helst finnas tillgänglig på många hållplatser och innefatta ankomsttider. Kollektivtrafiknätet ska vara attraktivt och tillgängligt för alla intressegrupper; besökare, turister, äldre människor och personer med fysiska rörlighetshinder inbegripna. Den fysiska planeringen ska reservera det utrymme som behövs för kollektivtrafiken (rutter, hållplatser, informationstavlor) och se till att hållplatserna ligger på promenadavstånd från centrala bostadsområden, kommersiella områden och turistmål. Den fysiska planeringen kan genom förtätning och koncentration runt hållplatser tillhandahålla ett tillräckligt stort resenärsunderlag som behövs för att kollektivtrafiken ska kunna konkurrera med biltransporter. Rutter som är reserverade för kollektivtrafik eller där kollektivtrafiken har prioritet utgör en väsentlig del av ett ökat kollektivtrafikanvändande.

Gör bilresor mindre attraktiva
Gång, cykling och kollektivtrafik kan bli attraktivare alternativ om det blir svårare eller dyrare att åka bil. Hämmande åtgärder är t.ex.:

Prissättning
Genom att tvinga bilister att betala en avgift för att köra in i stadens centrum kan en del av kostnaderna för biltrafiken i städerna uppbäras från bilisterna, vilket dessutom gör det mindre attraktivt att köra bil. Erfarenheterna från städer som har tillämpat trängselavgifter visar att dessa kan minska biltrafiken väsentligt och höja användningen av andra transportslag. Prissättning kan vara ett effektivt verktyg att bekämpa trafikstockning och förbättra tillgängligheten för viktiga transporter.

Parkeringsstyrning
Parkeringsstyrning är ett effektivt verktyg som städerna kan styra användningen av bilar med, i synnerhet för pendling. Det finns flera olika styrverktyg som städer kan använda, t.ex. differentierad prissättning, tidsrestriktioner eller kontroll av antalet tillgängliga parkeringsplatser. Begränsade parkeringstider för de som inte är bosatta i centrum, t.ex. två timmar, är en beprövad metod för att minska på bilpendling utan att försämra tillgängligheten till stadens affärer.

Antalet parkeringsplatser är ofta reglerat i den lokala byggnadsförordningar, som fastställer ett visst antal obligatoriska parkeringsplatser för nybyggen. Genom att sänka minimikravet och införa en övre gräns för antalet tillåtna parkeringsplatser per bostad eller affärsområde kan staden kontrollera antalet tillgängliga parkeringsplatser. Vissa städer bestämmer antalet tillåtna parkeringsplatser enligt läge och tillgänglighet med kollektivtrafik. På samma sätt som trängselavgifter kan även en strategisk prissättning av stadens bilparkeringar vara ett verktyg för att påverka förarbeteendet i staden.

Information & marknadsföring
Bilköp och bilanvändning är en global affärsverksamhet som stöds av enorma mängder kommersiell reklam och marknadsföring. Marknadsföringen för bilar handlar inte enbart om mobilitet, men ofta görs reklam med en livsstil och en tilltalande image. Även för kollektivtrafik, gång och cykling har genomtänkt marknadsföring varit framgångsrikt. Beprövade metoder är t.ex. att tillhandahålla personligt skräddarsydd information om kollektivtrafik, gång och cykling. Marknadsföringskampanjer bör förutom sakinformation även fokusera på att livsstil och image för att skapa både intresse och acceptans för alternativ till bilen.

Checklista
• Målsättningarna, målen och åtgärderna i stadens hållbara transportplan syftar till att förstärka de hållbara transportslagen.
• Stadens hållbara transportplan innefattar målsättningar, mål och åtgärder som gör ohållbara transportslag mindre attraktiva.

Varför
Motorfordon som använder fossila drivmedel skapar buller och luftföroreningar och bidrar till den globala uppvärmningen genom att släppa ut växthusgaser. De åsamkar stor skada på ekosystem, människors hälsa och stadsstrukturen. De lokala transporterna står för 40 % av utsläppen av koldioxid och upp till 70 % av andra förorenande ämnen från transporter.

Hur
Det finns många åtgärder att minska buller, luftföroreningar och utsläpp av växthusgaser, t.ex. bullerdämpande vägytor, ljuddämpande konstruktioner, landskapsarkitektur, kartläggning av luftkvalitet och luftkvalitetszoner samt användning av energieffektivare fordon och alternativa bränslen.

Vägytor – buller
Valet av material för vägytan och vägens samplanering med intilliggande landskapsarkitektur, planerade hastigheter och fordonsegenskaper avgör bullernivån från vägarna. Bullernivåer och hur många människor som utsätts för buller kan också kontrolleras genom att begränsa tillgängligheten till bullerkänsliga rutter enbart för tystare fordon eller icke-känsliga tider samt genom zonindelad markanvändning, större avstånd mellan vägar och bostadsområden och ljudisolerade byggnader.

Utsläpp
Luftkvaliteten bör kartläggas för att kontrollera att luftkvaliteten uppfyller lagstadgade krav. För att förbättra luftkvaliteten bör användningen av fordon med dålig avgasrening begränsas. Det bör finnas stöd, uppmuntring av och stimulansåtgärder för bilar med lågutsläpp eller nollutsläpp, inom stadens program att sänka utsläppen och föroreningarna till en lagstadgad nivå eller lägre.
Kommunerna har en roll när det gäller att:
• Investera i egna kommunala fordonsparker med låga utsläpp eller nollutsläpp (kommersiella/administrativa fordon, bildelning)
• Investera i fordonsparker för bildelning med låga utsläpp eller nollutsläpp
• Skapa partnerskap för att tillhandahålla infrastruktur för alternativa drivmedel
• Kräva att entreprenörer/partner använder fordon med låga utsläpp eller nollutsläpp
• Ge stöd till fordonsparker inom kollektivtrafiken med låga utsläpp eller nollutsläpp
• Stimulera användningen av fordon med låga utsläpp eller nollutsläpp och alternativa drivmedel (skatteförmåner, parkeringsrabatter, prioriterat tillträde, osv.)
• Införa åtgärder som hämmar användningen av gamla eller förorenande fordon (begränsat tillträde, högsta parkeringsavgift, osv.)

Checklista
• Utsattheten för högt fordonsbuller har minimerats i staden
• Det finns precisa åtgärder för att minska användningen av motorfordon med dålig avgasrening (t.ex. utan katalysator)
• Stadens hållbara transportplan innefattar målsättningar, mål och åtgärder som syftar till att förstärka ett rent och bullerfritt transportsystem

Varför
En effektiv transport av varor och produkter mellan och inom stadsområden är en föga förstådd aspekt av transportsystemet som städerna sällan arbetar aktivt med. Globaliseringen innebär att det finns många företag som är mycket rörliga och som flyttar sina fabriker och distributionsanläggningar till ställen där den logistiska infrastrukturen och kostnaderna tillgodoser deras behov. Stadsområdenas ekonomiska vitalitet är beroende av att det finns en logistisk infrastruktur som tillgodoser dessa behov på ett sätt som är både kostnadseffektivt och skonsamt för miljön.

Outsourcing, globalisering, näthandel och den snabba utvecklingen inom kommunikationsteknologin håller på att påverka stadsområdenas ekonomiska situation och transportbehov. Konkurrensen mellan städer om ekonomiska investeringar innebär ofta att stadsförvaltningarna gör omfattande investeringar i ny logistisk infrastruktur och högre kapacitet utan en fullständig förståelse för hur dessa bidrar till trängseln, det ekonomiska välståndet, bullret och luftföroreningarna. Trafikstockningar innebär betydande kostnader för den lokala affärsvärlden och för miljön.

Hur
Transporten av varor och produkter utgör en väsentlig aspekt inom hållbara lokala transporter. Det finns emellertid brister i både kunskap och partnerskap i de flesta stadsområden: endast få förvaltningar har den kapacitet, kunskap eller de effektiva processer som behövs för att kunna arbeta i partnerskap med företag om samarbeta kring sina logistiska behov och ambitioner. Progressiva städer använder denna typ av partnerskap som verktyg för att planera för framtida kapacitet för godstransporter. Det ger dem möjlighet att kvantifiera och dela på kostnader och även ta del av fördelarna med nya investeringar i logistik. På detta sätt uppnår man en balans mellan strävan att tillgodose företagens behov och miljöns behov. Den planering och policies samt de program som behövs för att uppnå denna balans omfattar:
Kapacitet och infrastruktur, dvs.
• Terminaler för omlastning och förvaring, m.m.
• Övergång till miljövänligare transportsätt (från lastbil till tåg, osv.)
• Nya rutter och anläggningar
Markanvändningsstyrning
• Planering av områden för blandad eller icke-blandad användning
• Planering av lagerområden, parkering och lastningsområden
• Byggnadsföreskrifter
Bestämmelser och implementering
• Reglering av transportrutter (rutt, vikt, volym, prissättning, m.m.)
• Tidsmässiga bestämmelser (nattleveranser, m.m.)
• Hämmande åtgärder/böter/skatter för ohållbara logistikoperationer
Främjande åtgärder
• Information (trafikinformation i realtid, rutt/lagerkapacitet, reservering av lastningszoner, m.m.)
• Samarbete (mellan grannkommuner och frakttransportföretag, gemensamma leveranser, delad marknadsföring, förarutbildning, m.m.)
• Stimulerande åtgärder/rabatter för hållbara logistikoperationer

Checklista
• Godsindustrin och kunder som beställer godstransporter deltar i stadens hållbara transportplan
• Alla nya planerade logistikprojekt bygger på konsekvensbedömningar för trafik (TIA)
• Det finns precisa stimulerande åtgärder som uppmuntrar till effektivare logistiksystem i staden
• Hämmande åtgärder används för att förbättra logistiksystemens effektivitet
• Stadens hållbara transportplan definierar målsättningar och ställer upp mål med avseende på logistiksystemens effektivitet

I Bremen samarbetar stadsförvaltningen sedan länge med en leveransfirma kring nya operativa stimulansåtgärder för rena fordon. Samarbetet ledde till en idé att införa en miljövänlig lastningspunkt intill gågatan. Lastning vid gågatan i Bremen tillåts fram till klockan elva. Leveransfordonen är i Bremen relativt gamla och förorenande. "Efterfrågan för leverans och avhämtning av paket och varor under andra tider har också ökat under senaste tid" säger Michael Glotz-Richter, projektledare för hållbar mobilitet i Bremen.

Till följd av detta började staden planera och organisera samordningen tillsammans med de olika berörda organisationerna. "När vi började var miljövänliga lastningszoner ett främmande begrepp för den tyska trafikförordningen. Vi var tvungna att skapa en egen lösning för pilotåtgärden."

Den miljövänliga punkten för av och pålastning finns nu nära gågatan. Den gör det möjligt för budfirmor, expresstjänster och pakettjänster att göra leveranser till och avhämtningar från stadskärnan under dagtid. Lastningspunkten får endast användas av fordon som uppfyller höga krav på avgasrening - Euro V/EEV-fordon. Det skapar ett tryck hos företagen att förbättra fordonsparkerna. Renare fordon innebär dessutom en fördel i konkurrensen med andra leveransföretag.

Handelskammaren har gett stöd till samarbetet och varit aktivt involverad i det offentliga-privata partnerskapet. "Vi hoppas att detta påskyndar förnyelsen av leveransfirmornas fordonsparker. Det kan också bidra till att optimera användningen av rutter för leveranstjänster in till centrum", säger Glotz-Richter.