Följande kapitel beskriver nyckelstegen för att genomföra en plan för hållbara lokala transporter. Planeringsprocessen följs av fem implementerings steg som säkerställer att den hållbara lokala transportplanen antas, godkänns och implementeras på ett framgångsrikt sätt.

De tre första kapitlen, målsättningar och mål, allokering av finansiering och ansvarsfördelning, går hand i hand med stegen i planeringsprocessen. Varje steg hjälper staden att ta konkreta steg mot ett hållbart transportsystem.

De sista två kapitlen, "antagande och godkännande" och "uppföljning och utvärdering" har en avgörande betydelse för att den hållbara lokala transportplanen ska lyckas. De lägger den politiska och tekniska grunden för den hållbara lokala transportplanen och kan åstadkomma en politisk och praktisk kursändring för de lokala transporterna. De garanterar att den hållbara lokala transportplanen blir ett levande dokument och inte ett dokument som dammar på en hylla.

Varför
En vision är bara en dröm om den inte har stöd av tydliga och relevanta mål som hjälper drömmen bli verklighet, förutsatt att de uppnås. Mätbara mål lägger grunden för uppföljningen av den hållbara lokala transportplanen.

Målsättningarna och målen i den hållbara lokala transportplanen ska vara integrerade med relevanta strategier och handlingsplaner på regional, nationell och EU-nivå. Såväl målsättningarna som målen ska ange precisa hållpunkter för kontrollen av framsteg och fastställa när delrapporter och slutliga resultat förväntas.

Hur
Målsättningar ska uttryckas med en allmän formulering och ska bidra till att fullfölja visionen. Målsättningar ska helst uttryckas enligt önskat resultat och sättas i förhållande till invånarnas vardagsliv. Målsättningar ska ha en tidsram på 5–10 år.

Mål är steg på vägen mot stadens målsättningar och visioner.

• Mål är sätt att möta utmaningar och skapa förändring. Exempelvis drivkraftsanalysen och konsekvensbedömningen i självutvärderingsrapporten är verktyg som hjälper till att förstå var de största utmaningarna ligger och på vilka områden en förändring kan ha den största effekten.
• Åtgärder som ger snabba och tydliga resultat – ”quick wins” är åtgärder som hjälper till att bygga upp förtroende, stöd och medvind i arbetet för att uppnå målen. De är de åtgärder som ger största och snabbaste förändring med minsta förbrukning av resurser. Analysen av utgångsläget ger ledtrådarna till vilka dessa åtgärder kan vara.
• Målen ska göras SMART:
o Specifikt – exakt beskrivning med kvantitativa och/eller kvalitativa uttryck som alla berörda parter förstår.
o Mätbart – nuläget är känt och har blivit mätt. Det finns också tillräckliga resurser för att mäta ändringar (kvalitativa och kvantitativa).
o Accepterat – målet är baserat på en befintlig teknisk, operativ och finansiell kompetens och befintliga överenskommelser/utfästelser mellan berörda aktörer.
o Realistiskt – målet är utformat på grundval av kända och hanterbara risker samt tillgängliga resurser.
o Tidsbestämt – framstegen (kvalitativa och kvantitativa) uppföljs med hjälp av definierade datum för genomförande.

Ett mål för den hållbara lokala transportsplanen kan exempelvis vara:

"Lundbypartnerskapet ska öka andelen arbetsresor med cykel från 10 % (2007) till 12 % år 2008, 14 % år 2009 och 20 % år 2010. Partnerna har bundit sig vid att bidra med finansiella och mänskliga resurser för att genomföra ett tidsbestämt och planerat program för kapitalinvesteringar (ny infrastruktur) och mjuka åtgärder (utbildning och stimulerande åtgärder). Framstegen mot målen följs upp varje år, och likaså de revideringar av målen som bestäms av partnerskapet i samråd med berörda aktörer".

När man definierar mål som påverkar eller kräver åtgärder av flera berörda parter är det ytterst viktigt att dessa aktörer görs delaktiga i processen. Det kan exempelvis handla om stora arbetsgivare i staden som, bör kunna delta i påverkandet av arbetsresor. Genom att göra invånare och föreningar delaktiga i utformningen av mål kan man påverka deras beteende.

Åtgärder är insatser som genomförs för att åstadkomma en planerad förändring. Förutsatt att åtgärderna genomförs uppnår de sina mål. Stadens hållbara transportsplan ska innehålla åtgärder som genomförs på kort, medellång och lång sikt. Åtgärdernas framsteg mot de uppställda målen och målsättningarna ska följas upp. Kortsiktiga åtgärder inträffar nu, i år och nästa år. De ger snabba resultat och bygger en stabil grund för lyckade åtgärder på medellång sikt, som siktar på planerade förändringar 2–5 år framöver. Långsiktiga åtgärder består av årliga/kortsiktiga åtgärder som genomförs "bit för bit" och som tillsammans fullföljer visionen: åtgärder av denna typ är exempelvis byggande av nya tunnelbanor, införande av utbildning i cykelsäkerhet för alla skolbarn, osv. Utan dessa är hållbara lokala transporter en omöjlighet.

För att utforma genomförbara strategier bör åtgärderna sättas i ordningsföljd efter genomförbarhet. Lättgenomförda åtgärder bör verkställas först. De valda åtgärderna ska granskas med syfte att kontrollera om det finns en potential att gå vidare i ett senare skede; de ska vara "flexibla plattformer" för genomförda visionära insatser och ska inte leda till inlåsta lägen i fel riktning.

Checklista
• Stadens hållbara transportplan innehåller klart definierade målsättningar, mål och åtgärder
• Det finns specifika målsättningar för persontransporterna
• Det finns specifika målsättningar för godstransporterna
• Det finns definierade mätbara mål för stadens transportindikatorer
• Det finns en fastställd tidsplan för när de uppsatta mätbara målen ska uppnås
• Det finns en lista över planerade åtgärder inom den hållbara transportplanen
• En konsekvensbedömning har gjorts för de planerade åtgärderna
• Åtgärderna är tillräckliga för att nå de uppställda målen
• Det finns inga mål inom den hållbara transportplanen som saknar definierade åtgärder som är tillräckliga för att uppnå dem

Varför
För att stadens hållbara transportplan ska lyckas måste det finnas tillräckligt med finansiella medel och dessa måste allokeras på rätt sätt. Finansieringen måste vara tillgänglig för att genomföra åtgärderna i den hållbara transportplanen inom utsatt tid. Åtgärder som planeras utan att ha de nödvändiga mänskliga och finansiella resurserna är bara ogenomförbara önskedrömmar som inte går att genomföra.

Hur
De åtgärder som krävs för att genomföra den hållbara transportplanens policy och planer kan endast vidtas om det finns tillräckligt med resurser – personer med den tid och kompetens som behövs, medel att betala investeringar i infrastruktur, samt tryck, konsulteringar, specialister, informationsteknologi, samarbete med berörda aktörer, osv. Varje åtgärd måste ha en finansieringsplan som innehåller detaljerade beskrivningar av alla utgifter som krävs för att genomföra åtgärden på ett tillfredsställande sätt inom utsatt tid. Planen bör innehålla finansiella och tidsmässiga resurser för oförutsedda risker som inte styrs av riskhanteringen. För vissa åtgärder måste ersättningar planeras för förseningar och oförväntade utgifter.

Varje åtgärd ska ha en implementeringsplan som beskriver i detalj "vem som gör vad, var, när och hur, vilka uppföljnings- och rapporteringsarrangemang som gäller, vem som betalar för vad och när". Implementeringsplanen för vissa åtgärder på medellång och lång sikt kan innehålla förberedande åtgärder: skrivande av ansökningar för bidrag eller lån, förhandlingar med berörda aktörer för att bidra med mänskliga och operativa resurser, upphandling av mark, ändring av lokala regler, osv. Dessa förberedelser måste slutföras innan de nödvändiga resurserna ställs till förfogande för åtgärderna i den hållbara transportplanen. Innan dessa har slutförts är en åtgärd i den hållbara transportplanen bara en idé – de nödvändiga resurserna står inte ännu till förfogande. Åtgärder för vilka det inte ännu finns tillgängliga resurser måste särskiljas från andra åtgärder i den hållbara transportplanen.

Varje åtgärd inom den hållbara transportplanen ska genomföras enligt en tidsplan. Tidsplanen görs upp enligt tillgängligheten av resurser och vilken prioritet respektive åtgärd har. Åtgärder som ger "snabba vinster" har prioritet över andra åtgärder, av ovan framlagda orsaker.

Checklista
• Det finns en finansieringsplan för varje åtgärd
• Det finns en implementeringsplan för varje åtgärd
• Det finns en tidsplan för föreslagna åtgärder
• Det finns tillräckligt med allokerade resurser för föreslagna åtgärder

Gdynia har haft framgång med att utforma åtgärderna inom stadens hållbara transportplan och med att hitta och allokera finansiering för de investeringar och den utveckling som planen kräver. Alicja Pawlowska, samordnare vid stadens trafikplaneringsavdelning, berättar att staden har genomfört ett flertal lokal transportprojekt med delfinansiering från EU, t.ex. intelligenta styrsystem, trygga korsningar och cykelvägar.

För att underlätta och säkra den finansiella grunden för stadens utveckling deltar Gdynia aktivt i internationella projekt. Utöver det europeiska sammanhållningsprogrammet har staden deltagit i ramprogrammet och i Interreg-programmet för Östersjöregionen.

Erfarenheterna i Gdynia bekräftar att en realistisk och rätt allokerad finansiering är en grundförutsättning för att genomföra en hållbar lokal transportplan med framgång. Planen måste innehålla realistiska åtgärder. Ett sätt att säkerställa detta är att kontrollera om det finns tillräckligt med finansiering att genomföra dem. "Det handlar om att kontrollera vilka åtgärder som krävs för att målen ska nås, och om att hitta och allokera tillräcklig finansiering", säger Pawlowska.

En av de största investeringar som gjorts inom transportväseendet i Gdynia på senaste tid var införandet av ett intelligent transportsystem (ITS) på en av huvudlederna för hela stadsområdet. Systemet gör det möjligt att ge kollektivtrafiken prioritet vid trafikljusen i korsningarna. Enligt Pawlowska minskar det dessutom trafiken och gör den återstående stadstrafiken mer effektiv.

I ett annat fall har de lokala myndigheterna velat förbättra fotgängarsäkerheten i staden. "Vi ansökte och fick europeiska medel för att bygga om tre farliga korsningar", berättar Pawlowska. Genom dessa och många andra erfarenheter har Gdynia lärt sig att bra och realistiska projektidéer och handlingsplaner samt väldefinierade planer för allokering av finansiering också är en grundförutsättning för att lyckas med bidragsansökningar.

Varför
Det händer allt för ofta att ansvarsfördelningen när det gäller planers genomförande inte har bestämts eller är oklar. Det är ofta en bidragande faktor till att planen misslyckas, vilket gör att den aldrig kommer till någon större nytta än att samla damm på en hylla.

När man uppmuntrar, motiverar och ger ansvar och resurser åt människor, då börjar det hända något! När genomförda åtgärder är framgångar är det möjligt att åstadkomma en förändring. Alla dessa aspekter behövs; om något fattas kommer samma människor att se hinder och problem istället för lösningar och möjligheter. Stadens hållbara transportplan bör styras av en organisation som stöder människor i deras arbete, där det finns en attityd av ständigt lärande och där misstag och misslyckanden ses som möjligheter för både organisation och individer att lära sig – inte som en chans att skylla på andra. Och alla framgångar ska firas om man vill ha fler framgångar!

Hur
En kommunal enhet/avdelning och en namngiven person/befattning (t.ex. avdelningschef) ska ges det övergripande ansvaret för verkställigheten av den hållbara transportplanen. Denna enhet ska få ett klart mandat att koordinera kommunens hållbara transportplanering. Eftersom en hållbar transportplanering utgör ett tvärsektoriellt arbete kan ansvaret dock delas upp mellan olika kommunala avdelningar för specifika områden eller arbetsfält. För varje område och uppgift bör det finnas en ansvarig person, mål och milstolpar. Samordnaren med det övergripande ansvaret för genomförandet av den hållbara transportplanen ska se till att målen följs upp och milstolpar rapporteras.

Om staden har ett befintligt system för prestationsbaserade ersättningar eller förmåner – exempelvis prestationsbaserade löneförhöjningar – kan det användas som stimulans för ett aktivt deltagande och fullföljande av de uppsatta målen i fråga om hållbara lokala transporter.

Säkerställ att det finns tillräckligt med allokerad finansiering i budgeten för varje planerad åtgärd, och att det finns en person/befattning som ansvarar för åtgärdens verkställighet.

Många åtgärder kan vara av en typ som kräver ett tvärsektoriellt samarbete eller partnerskap med andra berörda aktörer. I vilket fall som helst ska det finnas en utsedd ansvarsperson inom kommunen, och personens arbete ska följas upp. Det bör åter understrykas att åtgärderna ska ha rätt ambitionsnivå med tanke på hur mycket finanser som avsatts och personens ansvar. Det är till exempel inte lämpligt att utse en person med en låg befattning som ansvarig för en åtgärd som kräver ett omfattande stöd i stadens och stadsstyrelsens beslutsprocesser.

Varje uppgift och åtgärd ska ha en ambitionsnivå som är enhetlig med de allokerade och tillgängliga resurserna samt den ansvariga avdelningens kapacitet.

Checklista

• Ansvarsfördelningen inom den hållbara transportplaneringen är klart och tydligt definierad
• Varje föreslagen åtgärd har en ansvarig enhet/person
• Varje enhet/person har tillräckligt med resurser för att genomföra respektive åtgärd

Varför
En mindre ambitiös med politiskt accepterad HLTP kan åstadkomma mer än en mycket ambitiös plan utan politiskt stöd. Med tanke på planens verkställighet är det ytterst viktigt att planen är politiskt accepterad, planens genomförande följs upp och att framskridandet rapporteras till den politiska ledningen.

Lika viktigt är att principerna och orsakerna bakom planen är förstådda och har stöd av kommunens politiska ledare och av hela organisationen. Det är det enda sättet att göra den hållbara transportplanen till ett effektivt verktyg för ett hållbarare transportsystem. Lokala politiker och viktiga aktörer i staden bör därför vara underrättade och inblandade från första början i diskussionerna kring den hållbara transportplanen. De lokala politikerna ska vara aktivt inblandade i utvecklingen av stadens transportvision och hållbara transportplan. När politikerna är aktivt med i processen från första början har planen dessutom bättre förutsättningar att bli godkänd och antagen i framtiden.

Hur
Stadens hållbara transportplan måste "ägas" av alla berörda aktörer; det är de som verkställer planen och tillhandahåller de nödvändiga mänskliga och finansiella resurserna. Planen måste även ägas av den politiska ledningen, som godkänner och antar planen på det formella och juridiska planet. Det är aldrig för tidigt att göra politiska representanter delaktiga i utarbetningen av en hållbar transportplan. Lokala, regionala och nationella politiker kan alla göra en insats i delaktighetsprocesserna för berörda aktörer samt i utformningen av en vision och uppställandet av mål. De ansvariga tjänstemännen ska inte bara söka politiskt stöd från nämnder för kollektivtrafik och transporter, utan dessutom försöka involvera politiker från nämnder för miljövård/hållbarhet, sociala frågor, utbildning och planering.

Eftersom åtgärderna i den hållbara transportplanen kräver avsättande av resurser som sträcker sig över flera mandatperioder är det önskvärt att man skapar en bred politisk konsensus som ger planen ett långsiktigt stöd och stabilitet, oberoende av ändringarna i den politiska ledningen. Det krävs diskussioner på högsta nivå för att komma överens om hur de politiska grupperna och partierna deltar i den hållbara transportplanen.
Syftet är att alla politiska partier och representanter ska "äga" planen. Detta kräver att planen speglar så många perspektiv och åsikter som möjligt. Då har planen större chanser att få stöd från politiker och berörda aktörer. Varje stad bör besluta vilken politisk kommitté, styrelse, nämnd eller organ som ska godkänna och anta den hållbara transportplanen. Man bör också besluta huruvida samma organ ska bära ansvaret för att uppfölja, utvärdera och revidera planens fortskridande med hjälp av regelbundna framstegsrapporter, som innehåller upplysningar om misstag och misslyckanden men som också firar och förstärker framgångar. På detta vis säkrar man att den hållbara transportplanen i största möjliga utsträckning behåller sin relevans och giltighet i politikernas ögon som bidragande faktor till transportssystemets utveckling i hållbar riktning.

Checklista
• Planen för hållbara lokala transporter har presenterats för olika politiska partier och diskuterats av dessa
• Det är klart fastslaget på vilken nivå/av vem planen ska godkännas och antas för att träda i kraft (t.ex. stadsstyrelsen)

Sundsvall hade problem med sin image före 1990-talet. "Alla problem relaterade till stadens tunga industri och trafiken gjorde att en vanlig fråga var ‘hur kan man bo i Sundsvall?’ ”, säger Christer Tarberg, chef för kommunens kollektivtrafikenhet.

Med stöd av sina politiker påbörjade staden ett projekt med vilket man syftade till att minska utsläppen från energiproduktionen och industrin före år 2000. "Vi fick ganska bra resultat. År 2000 kvarstod dock ett problem: trafiken. 72 procent av resorna gjordes fortfarande med privatbil."

När Sundsvall påbörjade sin plan för hållbara lokala transporter och samtidigt deltog i BUSTRIP hade man redan börjat utforma en stadsvision med stöd från den biträdande stadsdirektören, andra politiker, ett flertal av kommunens avdelningar och övriga berörda aktörer. Den slutliga visionen antogs av stadsstyrelsen med konsensus år 2007.

"Tiden var den rätta för en hållbar transportplan. Vi hade dock mer än bara en trafikplanen i tankarna. Transportstrategin var en fortsättning på vår stadsvision, som har fått stort politiskt stöd från alla politiska partier, vanliga medborgare och berörda aktörer. Alla åsikter samlades in. Då man gjort ett så stort arbete är det svårt att inte vara överens."

Två stora transportproblem i Sundsvall var järnvägen, som delar stadskärnan itu, och Europaväg 4, en rätt så dyster, kal asfaltsträcka som går genom staden. "I visionen och våra planer finns ett projekt att gräva ner järnvägen under markytan och bygga en järnvägsstation ovanpå, och att omvandla Europaväg 4 i boulevardstil så att den passar bättre in i stadsbilden, med gott om träd och en ny bro."

Det finns också planer att bygga hus närmare stadskärnan och att främja kollektivtrafik, cykling och gång. "Vi kommer att ta det steg för steg; förhoppningsvis är situationen bättre år 2010", säger Tarberg, och lägger till följande råd: "Sök stöd från andra berörda aktörer och institutioner innan ni börjar lösa era problem."

Varför
Uppföljning och utvärdering är centrala styrmedel som ger gott underlag för beslutsprocesserna inom stadens hållbara transportplan. Dessa ger information om hur arbetet inom policy, planer och program, går framåt och huruvida uppställda mål uppnås i tid eller åtgärder ger planerade resultat samt om kostnader, ändringar i indikatorer, osv. Med hjälp av denna information kan beslutsfattarna styra den hållbara transportplanen så att den fullföljer målsättningarna och uppnår de uppsatta målen på ett effektivt sätt och inom budgetgränserna. Informationen hjälper kommunen, politiker och tekniska tjänstemän att förstå hur små åtgärder bidrar till att målsättningarna och målen uppnås. När informationen delas med andra berörda aktörer kan det också hjälpa bygga upp partnerskap.

Med uppföljning avses insamling av information som är nödvändig för att kontrollera att ett mål inom den hållbara transportplanen uppnås. Genom uppföljning får man indikatorer och data som anger vilka ändringar som sker, och upplysningar som är nödvändiga för att göra utvärderingar.

Utvärdering är ett sätt att dra lärdom av sina framgångar och misstag; denna lärdom bygger på en tolkning av den information som samlas in i uppföljningen. Det innebär att informationen analyseras, tolkas och bedöms, och rekommendationer görs om vilka ändringar som måste göras i planens policies, planer och program. Utvärdering främjar effektivitet och ständig förbättring.

Indikatorer kan mäta förutsättningarna eller effektiviteten hos planer och program. De kan vara baserade på fysiska, ekonomiska, miljömässiga, sociala, tekniska eller politiska förändringar över en längre tidsperiod och vara antingen objektiva eller subjektiva. Uppföljningen syftar till att göra mätningar och samla in data som visar hur värdet för varje indikator förändras. Generella målsättningar och konkreta mål ska definieras när det gäller planerade eller önskvärda ändringar inom en viss tidsperiod.

Hur
Följ upp och utvärdera
Alla kommunala planer, policies och åtgärdsprogram för hållbara lokala transporter uppstår som en följd av att man analyserar problem och kommer överens om lösningar. Ett underförstått element är förändringar som kommunen strävar till att uppnå, som representeras av en indikator (luftkvalitet/cykling, cykling till skolan, osv.).

Välj mätbara indikatorer
Medan den övergripande visionen och målsättningarna och målen kan uttryckas i allmännare ordalag (exempelvis "utmärkt luftkvalitet"), ska indikatorer vara fokuserade, mätbara och realistiska, t.ex. "antal dagar då partikelutsläppen understiger gränsvärdet". Mätbara indikatorer är det enda sättet att uppfölja och utvärdera måluppfyllelse, revidera målen och rapportera resultaten.

Integration av uppföljning och utvärdering
Det ska finnas en klar tidsplan för att uppfölja och utvärdera framstegen mot varje SMART-mål – som i sin tur ska bygga på mätbara och mätta indikatorer. Tidsplanen ska säkra att data samlas in vid relevanta tidpunkter och att rekommendationer som bygger på utvärderingarna görs tillgängliga för beslutsfattarna. Detta gör det möjligt att revidera planer, policies och program på grundval av de läxor man lärt av sina framgångar och misslyckande.

Resurser för uppföljning och utvärdering
Valet av mål och indikatorer bör innefatta en kostnadsanalys för insamling av data som är nödvändig för uppföljningen av framsteg. Det ska också innefatta en analys av kostnaden för att låta göra utvärderingarna av en kompetent och/eller fristående organisation. Analyserna ska inbegripa en beräkning av hur mycket mänskliga resurser och tid som behövs, samt av kostnaderna. Rollerna och ansvaret för uppföljning och utvärdering bör definieras klart i genomförandeplanen för den hållbara transportplanen. Med tanke på transparensen bör man överväga fördelarna av en utomstående och fristående objektiv uppföljning och utvärdering och med offentlig spridning av resultaten.

Utvärdering
Utvärderingen ska omfatta både "mjuka" och "hårda" observationer och rekommendationer. Hårda observationer hänför sig till framstegen mot mätbara mål och indikatorer. Denna information kan användas för att härleda nyckeländringar, t.ex. att höja målet i fråga om antal dagar då partikelutsläppen understiger gränsvärdet. Mjuka observationer hänför sig till erfarenheter från verkställighet, fullföljande av övergripande målsättningar, grader av medvetenhet, konsekvenser för jämställdheten och tillgängligheten, m.fl. De mjuka åtgärderna kan utvärderas med hjälp av verktyg för uppföljning och utvärdering av Mobility Management åtgärder, till exempel MOST-MET eller den svenska varianten, SUMO, som är tillgängligt genom Vägverket (http://most.met, http://www.vv.se).

Utvärderingsrapporter
Utvärderingsrapporter bör skrivas med syfte att stöda personalens lärande och hjälpa beslutsfattarna förbättra sitt arbete. Utvärderingar som rapporteras offentligt ger de lokala berörda aktörerna en möjlighet att bidra till debatten över beslut och fördelning av resurser.

Uppmärksamma framstegen
De framsteg som görs, både lyckade resultat och eventuella brister och misslyckanden, bör göras offentliga. Uppskattningen för ett lyckat hållbarhetsarbete bör gå till dem som har gjort arbetet. Det är viktigt att visa uppskattning för gjorda framsteg för att bevara intresset, och också med tanke på uppföljningen.


Checklista
• Det finns en definierad plan för hur framstegen mot målen i den hållbara transportplanen ska uppföljas
• Det finns fastslagna datum för när framstegen ska utvärderas
• Det finns en klart definierad enhet/person som är ansvarig för att utvärdera framstegen mot den hållbara transportplanens målsättningar och mål
• Enheten/personen har den kompetens samt de verktyg och resurser som behövs för att utvärdera dessa framsteg
• Det finns en tidsplan för att utvärdera den hållbara transportplanens framsteg
• Instanserna till vilka utvärderingsresultaten ska rapporteras är fastslagna

Nästan alla europeiska städer gör mätningar av luftkvaliteten. Genom att integrera mätningarna av luftkvaliteten med transport- och stadsplaneringen tar man ett steg vidare mot en bättre förståelse av negativa konsekvenser och det invecklade förhållandet mellan hälsa, transporter och urbanisering.

I staden Liepaja saknade man i flera år uppgifter om utsläppen av kvävedioxid (NO2) i stadskärnan. En övervakningsstation räckte inte till för att få en bild över hur luftkvaliteten påverkades av trafiken.

I samband med utarbetningen av stadens hållbara transporplan beslöt man att genomföra en pilotåtgärd för uppföljning och utvärdering av luftkvaliteten, och införliva informationen i de nya planerna. Man tog prover från fem olika platser i stadskärnan. Arbetet omfattade också en modellering av åtgärderna med trafikflödet under sommarmånaderna. Man övervakade dessutom spridningen av kvävedioxid.

"Vi ville att denna specifika aspekt skulle tas i beaktande inom planeringen för gator och områden med renare luft, i åtgärder som redan var i användning", säger Miljöchefen Dace Liepniece.

"Luftkvalitet är extra kritiskt för en hållbar utveckling i städer som Liepaja, där industriområden ligger mitt bland grönområden och bostadsområden.”

Pilotåtgärden omfattade resultat, modellering och förslag till stadsförvaltningen, med kartläggning av speciellt utsatta områden. Då planen för hållbara lokala transporter verkställs bör insatserna riktas på de utsatta områdena.

"Det är mycket viktigt att först göra ett tillräckligt underlag, och sedan presentera resultatet för allmänheten och politiker för vidare beslutsfattande", konstaterar Liepniece.

Genom att göra resultaten offentliga för media ökar man allmänhetens förståelse för trafikens omedelbara hälsoeffekter och gör det lättare att genomföra impopulära trafikåtgärder.